Femte januari tjugohundrafemton

 
Att sakna dig har blivit en del av min vardag. Du var underbar, du var fin, du var jobbig men du fanns där. 
Att komma hem är inte detsamma som det var när du stod bakom dörren redo att ge mig all glädje du bar på. 
Det finns mycket kärlek i mitt hjärta men nästan allt tillhör dig, nu och föralltid <3
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0