Det ger många minnen av att bara tänka på siesta 2011. Det var underbart, fantiskt och helt jävla galet. Vi dansade, vi sjöng, vi skrek, vi söp och vi åt langos. Under dessa dagarna ångrar jag bara en sak och det var att jag inte var glad under the sounds men allt annat var helt fantiskt och jag längtar redan nu till nästan år. Jag längtar till att få gå och köpa bandet, till att sätta upp tältet jag längtar efter den första cidern utanför tältet i en lite trasig solstol. Jag längtar efter folket, efter skratten alla underbara bilder på folk man inte känner. Det är fantiskt att komma hem efter helgen och bara njuta av alla intryck av alla stunder som man aldrig någonsin kommer att glömma.

Jag vill dit nu och jag vill stå och dansa till musik jag aldrig har hört förut jag vill dansa med människor jag aldrig har träffat förut. JAG VILL DIT och jag vill att sommaren ska börja om för det är så mycket jag inte har gjort! 

glädjen är enorm