bikten

"- En vild galenskap var hans kärlek, den skrämde mig först, så ryckte den mig med sig, och jag överlämnade mig motståndslöst åt yrseln. Han brann för mig, jag brann för honom, han fodrade jag gav. Han bildade mitt väsen, jag blev sådan han ville se mig, jag tänkte hans tankar, jag kände hans känslor, jag andades hans livsluft, och han sade att jag kunde tillfredsställa honom. Nu röker han sin cigarr hos mig efter middagen, det är allt."
"- jag var glad - visst var jag glad? jag levde i min kärlek, jag levde av min kärlek, min make var min värld, i himmel och på jord såg jag intet annat än honom. Själva galenskapen är ljuv, när två gå upp i den."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0